Kreatin och håravfall – vad säger forskningen?

Kreatin är ett naturligt förekommande, icke-proteinbundet aminosyra-derivat som blivit ett av de mest populära kosttillskotten inom träning och idrott. Det används flitigt av både elitidrottare och gym-entusiaster tack vare dess dokumenterade förmåga att öka muskelstyrka och muskelmassa. Tillskott av kreatin (oftast i form av kreatinmonohydrat) fyller på musklernas fosfokreatinlager, vilket hjälper till med snabb återbildning av ATP – musklernas energivaluta – under intensiv träning.

Trots kreatinets väl etablerade fördelar har det cirkulerat påståenden om en koppling mellan kreatin och håravfall. Specifikt uppstod oron efter en studie från 2009 på unga manliga idrottare, som rapporterade att en kort tids (3 veckors) kreatintillskott verkade öka omvandlingen av testosteron till dess potentare metabolit dihydrotestosteron (DHT). DHT är det hormon som starkast kopplats till manligt håravfall, även känt som androgenetisk alopeci. Denna 2009-studie antydde alltså en potentiell ökning av DHT-nivåerna vid kreatinanvändning, vilket lade grunden till frågan: kan kreatin orsaka eller påskynda håravfall hos dem som är genetiskt predisponerade? Hittills har dock bevisen varit begränsade – inga kontrollerade studier hade direkt undersökt sambandet mellan kreatinsupplement och hårhälsa förrän nu.

Metod: Den nya studiens upplägg

För att besvara frågan om kreatin påverkar hårhälsa genomfördes en 12 veckor lång, dubbelblind, randomiserad och placebokontrollerad studie, publicerad i april 2025 i den vetenskapligt granskade tidskriften Journal of the International Society of Sports Nutrition. Studien utfördes av en forskargrupp vid University of Westminster, Storbritannien, i samarbete med forskare från University of New Mexico, USA, och University of South Alabama, USA.

En 12-veckors randomiserad kontrollerad studie på friska unga män genomfördes. Totalt rekryterades 45 styrketränande män i åldrarna 18–40 år, som sedan slumpmässigt fördelades i två grupper. Den ena gruppen fick kreatinmonohydrat (5 gram per dag), och den andra gruppen fick placebo (5 gram maltodextrin per dag). Varken deltagarna eller forskarna visste vem som fick kreatin eller placebo (dubbelblind-design).

Under studiens gång behöll deltagarna sina vanliga kostvanor och träningsrutiner, med minst tre styrketräningspass i veckan, för att resultatet enbart skulle påverkas av tillskottet och inte av förändrad livsstil. Blodprover togs både vid studiens start (baseline) och efter 12 veckor för att mäta hormonnivåer: totalt testosteron, fritt testosteron samt DHT.

För att utvärdera hårstatus använde man två metoder: dels ett trikogram-test (där hårstrån plockas och analyseras för att se andelen i tillväxtfas vs. vilofas), och dels en digital håranalys med FotoFinder-systemet. FotoFinder-mätningen gav objektiva data på hårtäthet (antal hårstrån per ytenhet), antal hårsäckar (follikulära enheter) samt kumulativ hårstrånsdiameter (en sammanvägning av hårens tjocklek i det undersökta området) för varje deltagares skalp.

Resultat: Påverkar kreatin hormoner eller hår?

Av de 45 rekryterade deltagarna fullföljde 38 hela studien (bortfall berodde exempelvis på avhopp eller bristande följsamhet). Viktigt är att båda grupperna – kreatin och placebo – hade liknande utgångsvärden vid baseline för alla uppmätta variabler (ingen skillnad i hormonnivåer eller hårparametrar innan interventionen startade).

Efter 12 veckor fann forskarna inga signifikanta skillnader mellan kreatingruppen och placebogruppen i varken hormonhalter eller några hårrelaterade mått. Kreatintillskottet ledde inte till högre DHT-nivåer jämfört med placebo, och inte heller förändrades kvoten DHT/testosteron på något meningsfullt sätt. Faktum är att DHT-nivåerna förblev statistiskt likvärdiga mellan grupperna över tid.

Även hårmåtten visade på samma sak – ingen ogynnsam effekt av kreatin. Hårtätheten, antalet aktiva hårsäckar och den kumulativa hårtjockleken förändrades över 12 veckor i ungefär samma utsträckning i båda grupper, utan någon signifikant nackdel för kreatingruppen.

Slutsats: Vad innebär detta och varför är det viktigt?

Denna studie är den första som direkt undersökt kreatins påverkan på hårsäckarnas hälsa hos människor. Resultaten ger starka bevis emot påståendet att kreatin skulle bidra till håravfall.

För den breda massan av tränande individer innebär fynden en lättnad: kreatin – ett av de mest beprövade och effektiva tillskotten för muskelstyrka och prestation – verkar inte utgöra någon signifikant risk för att orsaka tunnhårighet eller påskynda ärftligt håravfall under normala användningsförhållanden.

Detta är särskilt viktigt eftersom rädslan för håravfall har avhållit vissa från att använda kreatin trots dess fördelar. Nu finns det åtminstone data från en kontrollerad studie som adresserat denna oro. Studien indikerar att om du är en i övrigt frisk man som använder rekommenderad dos kreatin, är det osannolikt att kreatinet i sig kommer att påverka ditt hår negativt. Givetvis är individuell genetik fortfarande den avgörande faktorn för androgenetisk alopeci – men kreatin ser inte ut att vara någon katalysator för håravfall hos dem som inte redan är drabbade.

Begränsningar och intressekonflikter

Som med all forskning bör man beakta studiens begränsningar när resultaten tolkas. För det första omfattade försöket endast män. Man fokuserade på manliga deltagare eftersom DHT huvudsakligen är kopplat till manligt håravfall, men det innebär att vi inte med säkerhet vet om resultaten även gäller för kvinnliga kreatinanvändare.

Vidare var perioden för studien relativt kort – 12 veckor. Håravfall och hårtillväxt är långsamma processer, och det är möjligt (om än inte visat) att en betydligt längre tids användning av kreatin, eller kanske mycket högre doser än 5 gram per dag, skulle kunna ge effekter som inte sågs här.

Däremot valdes just 5 gram som dos eftersom det är en vanlig underhållsdos som mättar musklernas kreatinförråd hos de flesta, och 12 veckor ansågs tillräckligt för att upptäcka eventuella förändringar i hårparametrar om de existerade.

I den vetenskapliga artikelns Conflict of Interest-sektion redovisas också eventuella bindningar: En av studiens författare är vetenskaplig rådgivare åt ett kosttillskottsföretag (Bear Balanced®) och hade fått kreatin (Creapure®) donerat för ett annat forskningsprojekt, samt innehar en rådgivande roll inom ISSN (International Society of Sports Nutrition). En medförfattare är VD och medgrundare av ISSN – en ideell akademisk organisation som delvis sponsras av kosttillskottsindustrin – och fungerar dessutom som rådgivare åt flera tillskottsvarumärken. Ytterligare en medförfattare (Grant M. Tinsley) har mottagit forskningsstöd och naturaförmåner från företag inom nutrition/träning och driver en egen konsultverksamhet för kosttillskottstillverkare. Övriga författare uppger att de inte har några intressekonflikter relaterade till denna forskning.